Planera för lärande i musik – artikel av Göran Nikolausson

I artikeln berättar Göran Nikolausson, universitetslärare i musikpedagogik vid Linnéuniversitetet hur man kan tänka vid planering av ett arbetsområde i musik.

För att eleven ska få så goda förutsättningar som möjligt att utveckla förmågor är det viktigt att lärarens undervisning är väl genomtänkt. Elevens utveckling av förmågor handlar till stor del om undervisningen av kunskapsformerna fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet (de fyra F:n) är balanserad. När läraren planerar för ett arbetsområde kopplat till ett kunskapsområde i centralt innehåll, (fakta- och färdighet), behöver han/hon också vara medveten om vilka arbetssätt och undervisningsformer som är optimala för att eleven ska kunna se samband och förstå sammanhang samt på sikt också utvecklar en helhetssyn (förståelse och förtrogenhet) inom kunskapsområdet. Om lärarens undervisning brister i detta är risken stor att eleven endast utvecklar kunskaper och färdigheter istället för förmågor.

När man ska planera ett arbetsområde utifrån kursplanerna i ämnet musik är det viktigt att man börjar med att studera ämnets syfte. I syftet beskrivs vad musikundervisningen ska leda fram till, det vill säga vilka kunskaper och färdigheter som eleven ska ges förutsättningar att utveckla. Syftet är också lärarens uppdragsbeskrivning, en beskrivning av det uppdrag läraren är ålagd att utföra av staten. Att förankra ett arbetsområde i kursplanernas syfte ger på så sätt legitimitet till lärarens undervisning.

I syftet finns också de långsiktiga målen, de ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. I ämnet musik finns det tre förmågor som eleven ska ges förutsättningar att utveckla: förmågan att ”spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer”, ”skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer” samt ”analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang”. Vad är då en förmåga? Förmåga har betydelsen kompetens, skicklighet, kunnighet, kapacitet, duglighet och förtrogenhet. Förtrogenhet, är en kunskapsform som introducerades i den svenska grundskolan som ett av de fyra F:n, i samband med införandet av Lpo 94. Sådan kunskap är erfarenhetsmässig, hör nära samman med det som kallas omdömeskunskap och utvecklad i ett sammanhang där kunskapen ursprungligen kommer ifrån. De övriga tre; fakta, förståelse och färdighet är kunskapsformer som utgör grundförutsättningarna för att förtrogenhetskunskap ska kunna utvecklas. Man brukar säga att fakta är att veta ”VAD”, förståelse är att veta ”VARFÖR”, färdighet (som till sin natur kan vara teoretisk och/eller praktisk), är att veta ”HUR” och förtrogenhet är att veta NÄR, d v s att veta när man ska använda sig av VAD, VARFÖR och HUR? Att utveckla förtrogenhet innebär att man kan använda sina inlärda fakta- och färdighetskunskaper samt sin utvecklade förståelse på olika sätt beroende på det unika i situationen. Utvecklandet av förmågor sker på liknande sätt som vid utvecklandet av förtrogenhet.

Syftet med ämnet musik i grundskolan är således att eleverna genom undervisningen ska utveckla kunskaper i fakta, förståelse, färdighet och att detta sammanfattningsvis ska leda till att eleverna utvecklar förmågor. Förtrogenhet eller förmåga kommer av en utvecklad förståelse av inlärda faktakunskaper och färdigheter (teoretiska och praktiska) samt kännetecknas av att eleven på egen hand kan hantera eller agera i olika situationer, d v s att ha god omdömeskunskap. Följaktligen ska undervisningen i musik leda fram till att eleven utifrån sin förmåga, d v s ett utvecklat omdöme och tidigare erfarenheter ska kunna spela i olika musikaliska former och genrer, skapa samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer samt att kunna analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Att som lärare förhålla sig till kunskap utifrån ett sådant synsätt och använda det som utgångspunkt vid planering av sin undervisning får också konsekvenser för på vilket sätt man väljer att angripa det centrala innehållet i kursplanerna.

Tre kunskapsområden

När man studerar centralt innehåll kan man notera att där inte anges någon nivå. Nivån definieras istället i kunskapskraven, vilket innebär att läraren måste relatera till kunskapskraven för att avgöra på vilket sätt och i vilken omfattning denne bör angripa det centrala innehållet i sin undervisning. Vid jämförelse av centralt innehåll på låg-, mellan- och högstadiet märker man dock att innehållet blir mer komplext och sammansatt ju högre upp i stadierna man kommer. En av orsakerna till att nivåer inte anges i centralt innehåll är att det i så fall skulle begränsa lärarens frihet att kunna fördjupa sin undervisning inom något kunskapsområde. Läraren måste dock anpassa nivån på innehållet i undervisningen utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar. Detta innebär att läraren måste hålla igång flera kunskapsnivåer i sin undervisning samtidigt, då undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att kunna nå alla betygsteg i kunskapskrav. Vidare måste läraren vara väl förtrogen med på vilket sätt de kunskaper som behandlas i Centralt innehåll ska förmedlas i undervisningen så att de samspelar med de långsiktiga målen, detta för att eleverna ska förstå sammanhang, kunna se samband och utveckla en helhetssyn i ämnet som behandlas.

Andra perspektiv som läraren måste ta med vid planerandet av sin undervisning är ”övergripande mål och riktlinjer” i läroplanens andra del. Där finns riktlinjer om elevens ansvar och inflytande över sina studier samt att eleven ska utveckla sin förmåga att bedöma sitt eget lärande genom självvärdering och kamratbedömning.

I ämnet musik är centralt innehåll för årskurs 1-3 och 4–6 samt 7-9 indelat i tre olika kunskapsområden; ”Musicerande och musikskapande”, ”Musikens verktyg” och ”Musikens sammanhang och funktioner”. Kunskapsområdena har flera gemensamma nämnare och relaterar till varandra på olika sätt. Framförallt gäller detta musicerande och musikskapande samt musikens verktyg som utgör varandras förutsättningar, där musikens verktyg innehåller alla de musikverktyg som behövs för att man ska kunna musicera (spela och sjunga), bearbeta, arrangera och framföra samt skapa musik.

Börja med ett tema

Om det är förmågan att spela och sjunga som man i första hand vill att eleverna ska utveckla i ett arbetsområde är det lämpligt att utgå från kunskapsområdet Musicerande och musikskapande i centralt innehåll. Där finns en underrubrik som benämns Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer”. Detta kunskapsinnehåll består av färdigheter som kan utveckla elevernas ”förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer”. Kunskapsinnehållet behöver dock konkretiseras genom att man då väljer att utgå från en låt i någon genre, exempelvis populärgenren.

Att välja Owe Thörnqvists låt ”Varm korv boogie” kan vara ett lämpligt val, bland annat på grund av att låten endast är uppbyggd kring ett enda tema, vilket kan vara en fördel i ett gemensamt musicerande, där eleverna befinner sig på olika färdighetsnivåer.

Låten ”Varm korv boogie” är hämtad från ”rock ’n roll” -genren och är till sin form uppbyggd kring en så kallad bluestolva, det vill säga låten består av tolv takter som spelas i en rundgång. I denna form av musicerande är det vanligt att man utgår från ”Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller.”

Vad gäller kompmodeller så kännetecknas genren rock’n’roll från 50-talet av en viss typ av ackompanjemang på piano, gitarr och bas samt trummor. Några av dessa kompmodeller, exempelvis rytmiseringar kan man introducera i elevernas spel för att eleverna på lång sikt ska utveckla sin förmåga att spela och sjunga med ett mer genrespecifikt uttryck.

Utgå från tanken

I det andra kunskapsområdet ”Musikens verktyg” ur centralt innehåll finns flera kunskaper, som kan utveckla elevernas förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, bland annat ”Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap. Här kan eleverna få träning i att sjunga låten så att de lär sig att följa melodins rytm och tonhöjd.

För att eleverna genom arbetsområdet ska kunna utveckla kunskaper i att sjunga med olika vokala uttryck kan det en fördel om de också får lyssna på några låtar med olika sångare från rock ’n roll-genren. Man kan visa en låt av exempelvis Elvis Presley och uppmärksamma eleverna på hur han använder sin röst i olika vokala uttryck för att tillföra musiken dess specifika karaktär.

För att kunna utveckla sin förmåga att sjunga behöver eleverna också få kunskap om hur man vårdar sin röst. Detta kan ske genom att man inkluderar ”Röst­ och hörselvård” vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar, i arbetsområdet.

”Ackord­ och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi­ och rytmspel och ackompanjemang” är andra kunskaper som kan ingå i arbetsområdet. Det finns stora vinster att göra genom att först arbeta med instrumentalundervisning, där eleverna får lära sig spela ackord med komp, melodi eller melodifigurer, basgångar och trumkomp, för att sedan föra samman spelandet till en ensemble och spela låten. Som en naturlig del i ensemblespelet kan man introducera ”Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer” i arbetsområdetdå dessa byggstenar också ingår i ett musicerande.

Låten ”Varm korv boogie” är uppbyggd kring ett enda tema med byggstenarna vers och refräng. Att dela upp en låts byggstenar i perioder är vanligt förekommande vid bearbetning och komponerande av musik i musikprogram på datorer.

Genom att låta eleverna variera sitt spel i tonstyrka, med återhållsamt spel i vissa delar av låten och mer kraftfullt i andra delar, skapar man dynamik i musiken. Vid gemensamt spel är det av viktigt att alla musikanter spelar i samma tempo. Likaså är det av stor betydelse att eleverna lär sig att rytmisera i förhållande till den spelade låtens taktart, som i detta fall är ”shuffle” eller bluestakt.

Skydda öronen

I ensemblespel är kommunikationen mellan de som spelar och sjunger en av grundförutsättningarna för att skapa ordning i musiken. Därför är det viktigt att introducera ”Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar”. I ensemblespel är musiksymboler ofta olika tecken som läraren använder för att kommunicera med eleverna och att göra dem uppmärksamma på det som sker i låten. Musiksymboler är ett komplement till gehörsmusicerandet och en hjälp för att orientera sig igenom låten. Det finns många olika slags musiksymboler och en av dessa är grafisk notation, som exempelvis kan vara en bild som ritas på tavlan. Det kan också vara ackordbeteckningar, i form av en bild, som visar hur ett ackord eller en tabulator ser ut. Den mest kända musiksymbolen är notskrift. I låten ”Varm korv boogie”, som utgår från gehörsmusicerande, sker kommunikationen mellan de musicerande i första hand via grafisk notation, olika tecken och ackordbeteckningar.

I ensemblespel är elektriska instrument och slagverk vanligt förekommande, vilket innebär att volymen kan bli hög. Det kan i sin tur ge skador på hörseln. Därför behöver man göra eleverna medvetna om att det är viktigt att vårda sin hörsel och att de får utveckla kunskaper om hur man kan skydda sina öron från exempelvis tinnitus.

I det tredje kunskapsområdet Musikens sammanhang och funktioner finns också en rubrik som benämns ”Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd”. Dessa kunskaper kan man integrera i arbetsområdet, samtidigt som man också noterar att de relaterar till en annan förmåga, nämligen ”förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang”. Man behöver samtala med eleverna om vad som är hälsosamma ljudnivåer och vilka typer av musikhörselskydd som man ska använda när man själv spelar eller går på en konsert. Ljudnivåer i musik hör samman med ett spelande på musikinstrument. I en rockensemble där man exempelvis spelar ”Varm korv boogie” förekommer musikinstrument från flera av de instrumentgrupper som nämns i ”Indelningen i stråk, blås-, sträng- tangent- och slagverksinstrument”. De mest frekventa musikinstrumenten i en rockensemble är slagverk, ofta i form av ett trumset, elgitarr och elbas som är stränginstrument samt piano eller keyboard som är tangentinstrument. Det är dock inte ovanligt att det förekommer blåsinstrument i en rockensemble. Ljud och musik har en fysisk-, tankemässig och känslomässig påverkan på människan, vilket också finns med som en kunskap i kunskapsområdet Musikens sammanhang och funktioner. Att i samtal utgå från elevernas egna erfarenheter av hur musik påverkar dem (på olika sätt) när de musicerar, kan utveckla denna kunskap på ett naturligt sätt.

Utifrån detta perspektiv är det viktigt att eleverna har ett språk med ord och begrepp, specifika för just musik som de kan uttrycka sig med om sina erfarenheter och upplevelser. Dessa kunskaper; d v s ”Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik” är också kunskaper som eleven ska få utveckla genom undervisningen.

När eleverna uppmuntras att samtala om och analysera musikens uttryck utifrån sitt eget musicerande samt att reflektera över sina intryck och sina upplevelser får dessa ord och begrepp en innebörd. I samband med dessa samtal kan eleverna också få möjlighet att bedöma det egna musicerandet samt ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna, detta i enlighet med läroplanens övergripande mål om bedömning och betyg. Därigenom kan eleverna som en del i lärandet utveckla kunskaper om självvärdering och bli alltmer självständig i sitt lärande.

Spelar för varandra

Vad gäller den andra förmågan i kursplanernas syfte, det vill säga ”skapa samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer” utvecklas också den i ett musicerande, eftersom eleverna gestaltar en musikalisk idé i form av Owe Thörnqvists gamla hitlåt ”Varm korv boogie”. Att gestalta innebär att man tolkar eller skapar något eget, vilket eleverna gör i och med att de gör en cover (återskapande) av låten. I all gestaltning av musik förekommer således alltid ett visst mått av skapande. Eftersom det i många fall inte är möjligt att låta eleverna spela samtidigt blir det naturligt att eleverna får spela låten för varandra. I kursplanens syfte föreskrivs att ”eleverna ska få utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att tillsammans med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika sammanhang”. Musik har alltid en mottagare och därför kan det vara roligt för eleverna att få spela upp sin låt inför föräldrar eller andra intresserade. Därigenom uppnås också kursplanens syfte att eleverna ska få ”tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel”. Att få vara med och ta ansvar genom att tillsammans med läraren planera och genomföra ett musikframförande är en nyttig erfarenhet för eleverna.  Elevernas delaktighet och inflytande kan också medverka till att det blir mer meningsfullt att öva inför framträdandet. Därigenom bidrar undervisningen till att eleven får möjlighet att ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, i enlighet med läroplanens ”övergripande mål” om elevens ansvar och inflytande.

I ett musicerande kan även andra estetiska uttrycksformer än klingande musik förekomma, såsom rörelse och dans. Det är heller inte ovanligt att integrera musik och bilder i ett framförande, exempelvis genom multimedia. I kunskapsområdet Musikens sammanhang och funktioner, återfinner man denna kunskap i ”Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela”. Ett musikframträdande där estetiska uttryck finns med berikar helhetsupplevelsen av ett framförande för både eleverna själva och för de som agerar publik. ”Att kunna använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans” är kunskaper som eleverna ska få utveckla i skolan i enlighet med läroplanens ”övergripande mål och riktlinjer” om kunskaper.

När det gäller förmågan att skapa samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer kan man säga att den till stor del utvecklas genom arbetsområdets innehåll. Vad man dock kan diskutera är i vilken utsträckning eleverna skapar musik när de spelar Varm korv boogie. Att spela en låt som någon annan har komponerat kallas i musiksammanhang för att göra en ”cover”, d v s man försöker återskapa något genom imitation.

Att imitera något innebär inte att man åstadkommer något nyskapande, som exempelvis en egen komposition, men att imitera och återskapa är att göra en egen tolkning av något, vilket är unikt i sig. ”Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner” är kunskaper som eleven ska få möta i undervisningen och i ett arbetsområde som Varm korv boogie är dessa kunskaper naturliga att ta med. Det är inte enkelt att veta var gränserna ska dras vad gäller begrepp som nyskapande, omskapande och återskapande. Att musicerande och musikskapande finns med i samma kunskapsområde i de nya kursplanerna ska dock uppfattas som att dessa två kunskapsformer har mer gemensamt än vad som skiljer dem åt.

ATT BIDRA TILL ÖVERGRIPANDE MÅL

Arbetsområdet ”Varm korv boogie” bidrar också med ämnesspecifika kunskaper till de övergripande målen i den samlade läroplanens andra del kapitel 2.2, kunskaper, där det står att skolans ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan
– använda sig av och ta del av så många uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik, drama och dans

Det finns flera ämnesspecifika kunskapsbidrag som musik kan bidra med till dessa mål exempelvis:
– använda sig av det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt …

Musik har ett eget språk som är bärare av den kunskap som finns i ämnet. Språket utgör också en grund för både tanke och kommunikation. Musik har dessutom ett eget fackspråk, vilket gör musik till ett eget ämne. Vidare är fackspråket en del av kunnandet i ämnet samtidigt som det är en rent språklig kunskap. Det finns ytterligare exempel på övergripande mål som arbetsområdet kan bidra till, exempelvis ”att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsätta idéer i handling”.

Skriftliga omdömen/Betyg

Under arbetets gång bedömer läraren elevernas kunskapsutveckling och dokumenterar detta. Bedömningen grundas på vilket sätt och i vilken omfattning samt på vilken nivå som eleverna har tillgodogjort sig kunskaperna i arbetsområdet, vilket också åskådliggör den utveckling som har skett i elevens förmågor.

Bedömningen av de kunskaper och förmågor, som eleven har utvecklat genom detta arbetsområde utgår från kunskapskrav för årskurs 6.

I arbetsområdet bedöms:

  • I vilken mån eleven kan följa en stämmas rytm och tonhöjd till låten Varm korv boogie
  • I vilken mån eleven kan spela en enkel anpassad melodistämma till låten Varm korv boogie
  • I vilken mån eleven kan spela en basstämma till låten Varm korv boogie
  • I vilken mån eleven kan spela en slagverksstämma till låten Varm korv boogie
  • I vilken mån eleven kan bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord till låten Varm korv boogie
  • Med vilken timing eleven sjunger eller spelar Varm korv boogie på något instrument
  • På vilket sätt eleven kan föra resonemang och samtal om sitt eget och andras musicerande
  • På vilket sätt eleven kan uttrycka sig om egna musikupplevelser utifrån sitt eget musicerande
  • På vilket sätt eleven kan beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor utifrån sina egna erfarenheter av musicerande
  • På vilket sätt eleven kan urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag ur genren ”50-talsrock
  • Med vilken säkerhet eleven kan ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper i en rockensemble

I läroplanens (Lgr 11) kapitel 2:7 Bedömning och betyg står det att skolan ska ansvara för att eleven ”utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa sin egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna”. Därför är det viktigt att läraren genom undervisningen gör eleverna medvetna om kvalitetsuppfattningar, så att varje elev utvecklar sin omdömeskunskap (förmåga) om vilka kunskapskvaliteter som den har i sitt kunnande och vad som är nästa steg i utvecklingen (formativt lärande).

LÅNGSIKTIGA MÅL ÄR GRUNDEN

Planeringen av detta arbetsområde hade sin utgångspunkt i att eleverna skulle utveckla sin förmåga ”att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer”, vilket skulle utvecklas genom kunskapsområdena ”musicerande och musikskapande” och ”musikens verktyg” i centralt innehåll. Efter hand växte arbetsområdet till att slutligen omfatta alla tre ämnesspecifika förmågor i kursplanernas syfte samt de tre kunskapsområdena i centralt innehåll. Exemplet vill belysa att ett arbetsområde som utgår från en enkel 3-ackordslåt som ”Varm korv boogie” kan utgå från alla tre förmågor och inkludera omfattande delar av kunskapsområdena i centralt innehåll samt på flera sätt bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med läroplanens övergripande mål.

Detta är endast ett exempel som visar hur man kan planera ett arbetsområde. Omfattningen och nivån på innehållet i arbetsområdet är till stor del beroende av vilka förkunskaper eleverna har sedan tidigare och vilken tidslängd som är planerad för arbetsområdet.

Denna artikel syftar till att tydliggöra att det, dels finns en röd tråd i kursplanerna för ämnet musik där både syfte, centralt innehåll och kunskapskrav relaterar till varandra, dels att de ämnesspecifika förmågorna samspelar med varandra och inte ska separeras från varandra. I ett arbetsområde är det helt naturligt att arbeta med alla förmågor, även om det kanske finns en starkare betoning på någon av dem. Kunskaper i och om musik ska utvecklas utifrån perspektivet att musik är en helhet som utgörs av många, men ack så viktiga beståndsdelar. Därför måste de långsiktiga målen i syftet, det vill säga de ämnesspecifika förmågorna, ligga till grund för lärarens planering av undervisningen av ämnets centrala innehåll.

MATRIS SOM HJÄLP VID PLANERING

 För att åskådliggöra progressionen i kunskapsområdena i centralt innehåll kan man skapa en matris med en kolumn för varje stadium. Vidare kan man lägga till ytterligare en kolumn för de ämnesspecifika förmågor som ska utvecklas genom centralt innehåll. Därigenom blir det mer överskådligt hur förmågorna relaterar till de olika kunskapsområdena i centralt innehåll. Att göra på detta sätt kan vara till god hjälp när man ska bestämma undervisningens arbetsmetoder, arbetssätt och arbetsformer. Det är i undervisningen som eleverna ska möta kunskaperna i det centrala innehållet och då är det viktigt att eleverna både får möta kunskaperna och göra erfarenheter av dessa i sitt rätta sammanhang, så att de därigenom kan se samband, förstå sammanhang och få en helhetssyn i ämnet. Det är just detta som utvecklandet av förmågor handlar om. Genom att eleverna får utvecklas i enlighet med de långsiktiga (ämnesspecifika förmågor i kursplanen) och de övergripande målen (generella förmågor/kompetenser i läroplanens kapitel 2) kan undervisningen i musik bidra till att skollagens syfte med skolan uppfylls; nämligen att Utbildningen ska i samarbete med hemmen främja elevernas allsidiga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande medborgare och individer. 

Länk till DOCX-FIL: CENTRALT INNEHÅLL -färglagda förmågor
De olika färgerna visar hur förmågorna relaterar till kunskapsområdena i centralt innehåll. Rubriker där färgerna gul och grön färg är blandade relaterar till två förmågor. Färgerna på kunskapsområdena ska dock inte uppfattas som statiska, eftersom förmågorna kan samspela med varandra och med kunskapsområdena på flera olika sätt.
Artikel från Grundskoletidningen:kompendium. ”Planera för lärande och bedömning enligt LGR11 – Praktisk-estetiska ämnen”

Länk till DOCX-FIL: Kunskapskrav – färglagda förmågor
De olika färgerna visar hur förmågorna bedöms i kunskapskrav. Färgerna på kunskapskrav ska dock inte uppfattas som statiska, eftersom förmågorna kan samspela med varandra på flera olika sätt.
Artikel från Grundskoletidningen:kompendium. ”Planera för lärande och bedömning enligt LGR11 – Praktisk-estetiska ämnen”

Länk till PDF-FIL: Kursplanens_roda_trad

Info om författaren:

 

Göran Nikolausson är projektansvarig för skolprojektet Make Music Matter och arbetar som universitetslärare vid Musiklärarutbildningen Linnéuniversitetet, där han undervisar i ensemblespel, gitarr och om samt föreläser om Digitala verktyg i musikundervisningen i enlighet med Lgr11 respektive Musiklärarens uppdrag enligt Lgr11/Gy11. Göran är också ordinarie ledamot i Kommittén för samhällelig drivkraft där han representerar Fakulteten för konst och humaniora på Linnéuniversitetet. För övrigt ingick Göran som ämnesexpert i arbetsgruppen för musik inom ramen för Skolverkets projekt SKOLA2011 för att ta fram nya kursplaner till Lgr11. Dessutom har han skrivit ”En idé till planering” i Skolverkets Diskussionsmaterial samt varit didaktiskt ansvarig som  Linnéuniversitetets representant och manusförfattare till Skolverkets film Digitala verktyg i musikundervisningen.