Mer kreativitet kan ge musikämnet sin rättmätiga status

Mer kreativitet i undervisningen kan bidra till att musikämnet återfår sin rättmätiga status.

Förutsättningar ges efter det värde som något förväntas skapa. Musik är ett ämne som inte värderas speciellt högt i myndigheternas ögon, vilket är mycket tydligt; minsta ämnet tillsammans med bild i timplanen, inga nationella prov (vilket i och för sig många anser är bra, men säger ändå något om betydelsen av ämnet), icke-obligatoriskt ämne på gymnasiet. Tyvärr är det så att endast de ämnen som förväntas bidra till samhällets välfärd (ekonomiskt, inte kulturellt) värderas högt och därmed skapas också de rätta förutsättningarna för dessa ämnen. Vid 1842-års skolreform ansågs musik (hette Sång ) som ett mycket viktigt ämne i skolan. Det var ett stort ämne i timplanen, vilket bl a berodde på att kyrka och stat var integrerade med varandra och att utbildning ursprungligen kom från kyrkan (genom katolska munkar på 1000-talet). Sång var viktig för språket och hade även en religiös och fostrande roll. Numera finns inte längre dessa kopplingar.

Kreativitet, entreprenörskap och handlingskraft är tre kunskapskvaliteter med flera gemensamma nämnare.

Bättre förutsättningar för ämnet musik Frågan är vad som krävs för att få myndigheterna att värdera ämnet musik högre så att man är villig att skapa rätt förutsättningar? Ett svar på detta är att ämnet i allt högre utsträckning behöver ”främja kreativitet”, eftersom det ligger i linje med handlingskraft och entreprenörskap. Detta framkommer inte minst när man läser Skolinspektionens senaste rapport Musikundervisning årskurs 7-9 i grundskolan, som utkom tidigare i våras. Där står det bland annat:

”Estetiska ämnen är viktiga för elevers möjligheter att utveckla kreativitet. I Sverige betonas sedan lång tid tillbaka vikten av kreativa förmågor i läroplanen. Musik är ett av de estetiska ämnena. Kreativitet är en viktig del inom musikskapandet, men även inom många andra områden oavsett vad vi studerar eller arbetar med. Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever till att kunna delta i musikaliska sammanhang och bidra till att stimulera elevernas kreativitet. (Skolinspektionens rapport Musikundervisning i grundskolans årskurs 7-9).

Läs gärna sammanfattningen av rapporten och räkna antalet gånger ordet kreativitet nämns så får man en bra bild av hur högt myndigheterna värderar denna kvalitet.

Musik kontra entreprenörskap Det finns också betydelsefulla skillnader mellan musik och entreprenörskap, då musik är en estetisk uttrycksform som förmedlar känslor och stämningar mm, vilket är mycket betydelsefullt i en alltmer digitaliserad värld. Kreativitet är dock viktigt att eleverna får utveckla musikämnet för att myndigheterna ska kunna se fler mervärden än de rent estetiska och vilja satsa mer på ämnet. Mer kreativitet torde inte heller vara något större problem att åtgärda, då musikalisk kreativitet (skapande) utgör själva grundförutsättningen för att musik.

Att förmedla känslor och stämningar är unikt för musik och de övriga estetiska ämnena.

Avslutande reflektion om musikämnets framtid Det är således viktigt att musikundervisningen i allt högre utsträckning främjar kreativitet tillsammans med entreprenörskap och digitalitet (digital kompetens) samtidigt som de estetiska värdena värnas. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för musikämnet, då dessa fyra tillsammans (unika för musik och de övriga estetiska ämnena) är en oslagbar kombination av kvaliteter som eleverna behöver ha med sig när de slutar skolan. Detta kommer också myndigheterna att inse tids nog.

Göran Nikolausson, universitetslärare,
projektansvarig & initiativtagare till skolprojektet Make Music Matter!

makemusicmatter.se