Musikskapandets process & produkt – Göran Nikolausson

Tillägna sig skapande förmåga I läroplanen första kapitel skrivs elevens förmåga till eget skapande fram som en del i elevens kunskapsutveckling: ”Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig” (Lgr11 s. 5).  Skapande verksamhet ska förekomma i alla skolans estetiska ämnen och så även i musik. Att skapande även ska ske med digitala verktyg är,  dels inskrivet som ett övergripande mål i läroplanen (2.2 Kunskaper), där det står att eleven ska kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, dels i det centrala innehållet för kursplanen i musik där kunskapsområdet ”Digitala verktyg för ljud- och musikskapande” ska behandlas i årskurs 4-6 respektive ”Digitala verktyg för musikskapande, bearbetning och inspelning i årskurs 7-9. De digitala verktygen kan sägas demokratiserar musik som uttrycksform och kommunikationsmedel, de det tidigare har varit svårt för elever att skapa musik om de inte haft grundläggande hantverksmässiga färdigheter i sång eller spel. Den nya tekniken inom musikens område skapar således helt nya förutsättningar för musikskapande.

Musikskapande och entreprenörskap I kursplanens syfte står det att eleven genom undervisningen ska få ett intresse att ”utveckla sin musikaliska kreativitet”. I ett musikskapande med digitala verktyg kan eleverna utveckla både ämnesspecifika kunskapskvaliteter, såsom musikalisk lyhördhet och generella kompetenser, t ex entreprenörskap. Sambandet mellan musikskapande lyfts fram i kommentarmaterialet där det står: ” Musikskapande stimulerar elevernas kreativitet samt vilja till att pröva egna idéer. Detta förhållningssätt främjar entreprenörskap, vilket lyfts fram i de första delarna av den samlade läroplanen.”

Den digitala tekniken gör det möjligt att med förhållandevis enkla medel skapa färdiga musikproduktioner ”utifrån egna musikaliska idéer”.  Genom den nya tekniken får eleverna tillgång till en digital arena där de har möjlighet att även uttrycka och kommunicera dessa musikaliska idéer.

Musikskapande i kursplanen Enligt Kommentarmaterialet i musik ska musikskapande ”inte uppfattas som att eleverna ska skapa omfattande musikstycken”. Syftet är snarare att eleverna ska få ”tillgång till olika verktyg och nycklar för att kunna uttrycka något ’eget’”, som en del i deras identitetsskapande.

Skapande består av både process- och produkt, d v s det som sker i processen kommer även ha effekter på den färdiga produkten/musikproduktionen. I kunskapskravets finns process och produkt som viktiga delar i elevens förmåga att skapa musik. Av den färdiga produkten som eleven har producerat framgår i vilken mån eleven har skapat musik som har en fungerande form och karaktäristisk stil och i processen visas elevens ”prövande och omprövande” genom medvetna eller omedvetna val som har lett fram till en färdig produkt. Detta belyser i sin tur vilken förståelse och insikt eleven har om sitt musikskapande. Denna förståelse kan också benämnas som tyst kunskap eller musikaliskt omdöme. Bedömning av elevens musikaliska förståelse finns för övrigt med som ett kriterium i kunskapskravet, d v s i vilken utsträckning som eleven kan ”ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas.” Enligt läroplanens kunskapssyn bygger tyst kunskap på förståelse och förtrogenhet, vilka tillsammans med fakta och färdighet utgör de fyra kunskapsformerna som läroplanens kunskapssyn vilar på. Elevens tysta kunskap visas således i dennes sätt att”pröva och ompröva hur olika musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och karaktäristisk stil”.

Process- och produktvärdering i skapande verksamhet I artikeln ”Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet ur boken ”Att döma eller bedöma” (Skolverket) beskrivs hur lärare kan arbeta framgångsrikt med process- och produktkriterier i undervisningen för att eleverna ska utveckla förståelse och förtrogenhet inom olika kunskapskvaliteter som är viktiga i skapande verksamhet. I artikeln beskrivs hur en skaparprocess går till. För en nybörjare handlar det om att lösa enkla uppgifter till att sedan arbeta med alltmer komplicerade problem där graden av självständighet och säkerhet också ökar. En nybörjare gör endast det som läraren kräver och tar inga egna initiativ. Där behöver hen mycket hjälp och stöd av läraren för att komma vidare. Målet är att eleven ska utveckla förmågan att lära sig att värdera sitt enkla arbete för att senare kunna ”ta ett problem och förändra (skapa) det en smula”.  Att utvecklas till att bli expert inom skapande innebär att man kan utveckla sitt arbete på egen hand, hitta lösningar på problem och söka aktivt upp förebilder samt även motivera sina värdeomdömen.

Nedanstående text är ett utdrag ur artikeln ”Produkt- och processvärdering i skapande verksamhet” (Lindström 1998), där de kunskapskvaliteter som förekommer i ett skapande beskrivs i form av fyra process- och tre produktkriterier.

Produktkriterierna omfattar: 1-3

  • Förverkligande av intentionen utifrån en musikalisk idé (eleven uppnår det som han eller hon har avsett);
  • Färg, form och komposition(kan framkalla önskade effekter med hjälp av mediespecifika element och principer);
  • Hantverksskicklighet (behärskar material/instrument och tekniker).

Kommentar: Produktkriterier går att tillämpa på en färdig produkt eller produktion. Exempelvis med hjälp av kriteriet ”Hantverksskicklighet” kan man genom att lyssna på en musikproduktion bedöma huruvida den som uttrycker musiken har hantverksmässiga färdigheter i röst, instrument, digital verktyg eller inte. Utifrån kriteriet ”Färg, form komposition” kan bedöma exempelvis om formen på låten har A-B-A-del eller om den har intro, vers, brygga, refräng…osv. (egen tolkning)

Processkriterier beskriver: 4-7

  • Undersökande arbete (är uthållig, ger inte upp inför svårigheter);
  • Uppfinningsförmåga (ställer problem, prövar nya lösningar);
  • Förmåga att utnyttja förebilder (söker aktivt upp och utnyttjar förebilder);
  • Förmåga till självvärdering (beskriver och reflekterar över olika kvaliteter i arbetet).

Kommentar: Processkriterier används för att bedöma de vägval som sker i själva processen i ett låtskrivande och som får effekter/konsekvenser i den färdiga produkten/musikproduktionen. (Görans kommentar)

Förutom de sju process- och produktkriterier ingår också ett åttonde kriterium:

  • Sammanfattande, helhetsbetonat omdöme i vilket läraren väger in uppgiftens svårighetsgrad, elevens förmåga till självständigt arbete och annat som är av betydelse.

Processkriterier:

Undersökande arbete är en kvalitet som eleverna utvecklar om de får uppgifter som sträcker sig över längre tid, där olika begrepp, principer och perspektiv som förmedlas bör vara centrala inom ett kunskapsområde. (Pedagogisk bedömning”, Lars Lindström 2014)

Uppfinningsförmåga tränas om läraren betonar processen lika väl som produkten samt uppmuntrar eleverna att aktivt experimentera, utforska och försöka på nytt. För att omformulera problem och pröva nya lösningar, behöver man också ett visst mod och en vilja att ta risker. Experiment och risktagande ger inte alltid ett framgångsrikt resultat. Detta ligger i sakens natur. Försök som alltid lyckas innebär ju ingen risk och lär oss inte något som vi inte redan visste. För att elever i skolan skall våga pröva något nytt och ta risker, måste modet att gå vidare med vad man inte redan kan uppmärksammas och värdesättas, även om utfallet inte alltid blir det avsedda.

Förmåga att utnyttja förebilder tränas om undervisningen bedrivs så att eleverna förbinder framställning (produktion) med iakttagelse (perception) och reflektion. . Att aktivt utnyttja sig av förebilder innebär att man väljer ut sådant som svarar mot de egna intentionerna och gör något eget av det. Man lånar det man har nytta av från ett eller flera arbeten som fångat intresset”.

Förmåga till självvärdering tränas om eleverna ges rika tillfällen att värdera sitt eget arbete samt att få gensvar från kamrater och lärare; gensvaret är mest informativt om det utgår från öppet redovisade kriterier. Elevers skapande verksamhet kan och skall värderas och bedömas.

Bedömning är en viktig del av lärande ”Bedömning fyller en väsentlig uppgift i läroprocessen. Den skall inte bara vara en sak mellan läraren och eleven; minst lika viktigt är att eleverna ges möjligheter att värdera vad de själva och kamraterna åstadkommer. Kriterier med nivåbeskrivningar kan fästa elevernas uppmärksamhet på kunskapskvaliteter som annars lätt förbises; de ger dem redskap för att reflektera över och kommunicera kring de egna läroprocesserna.”

Nedan visas en bild av matrisen ”Från novis till expert” med nivåbeskrivningar i processen:

Matris ”Från novis till expert”, Pedagogisk bedömning, Lindström)

Process- och produktrelaterad bedömning i kunskapskraven I kunskapskraven bedöms kunskapskvaliteter såsom ”forma kompositioner som har en fungerande form”, ”pröva och ompröva”, ”karaktäristisk stil” fram när det gäller elevens förmåga att skapa musik. I Skolverkets bedömningsstöd för musikskapande i årskurs 9 förtydligas vad som avses med kompositionskunnande i kunskapskravet (Skolverket, 2014). Utgångspunkten för musikskapandet är elevens egna idéer där musikaliska byggstenar utgör själva materialet. Vidare är det elevens förmåga att pröva och ompröva hur dessa byggstenar kan forma kompositioner som är metoden (processen) och målet (produkten) är att kompositionerna ska ha en fungerande form och karakteristisk stil.

Dessutom framhålls att ”elevens prövande bör bedömas utifrån vilken effekt det får på kompositionen och hur det relaterar till elevens musikaliska idéer”(Skolverket). Kriteriet ”pröva och ompröva” handlar inte om en annan avskild förmåga utan är nära sammanhängande med kompositionens form, stil och musikaliska uttryck, d v s de kunskapskvaliteter som finns med i den färdiga produkten.

Att pröva och ompröva handlar enligt kunskapskraven om att göra ändringar med syftet att utveckla en komposition. Det kan också vara att pröva något nytt, men efter kritiskt lyssnande (lyssna till) komma fram till att den tidigare versionen var bättre än den senare och därför välja att behålla den ursprungliga. För att bedöma hur reflekterat eleven arbetar med musikens byggstenar bör läraren, enligt bedömningsstödet, i första hand lita på sitt eget omdöme och i andra hand ställa frågor till eleven. Om en förändring som eleven gjort verkar meningsfull och kan bidra till att det musikaliska arbetet utvecklas mot en mer fungerande form och karakteristisk stil är det troligt att eleven har prövat och inte bara ändrat – oberoende av om eleven kan motivera sitt val. Däremot om valet är helt ologiskt för dig bör du istället resonera med eleven för att förstå om hon verkligen har använt sitt omdöme och omprövat eller endast testat på måfå. (Bedömningsstöd i musik, Skolverket)

Genom att i samtal med eleven utgå från ett antal frågeställningar som relaterar till matrisens nivåbeskrivningar kan läraren uppmärksamma, sätta ord på och medvetandegöra för eleven de kunskapskvaliteter som är verksamma i en skapande-process. Dessutom kan läraren kartlägga elevernas kunskapskvaliteter för att använda formativt för elevens fortsatta kunskapsutveckling. Nedanstående frågor relaterar till en eller flera kunskapskvaliteter i matrisen.

Frågeställningar som relaterar till både process och produkt i ett musikskapande (frågorna är hämtade från boken Pedagogisk bedömning, men har ändrats något för att vara anpassade till ämnet musik)

1) Vilken uppgift i musikskapande med digitala verktyg har du arbetat med? (Kriterium 1: Förverkligande av intentionen)

2) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som du tycker om. Förklara varför.  (Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – kvalitet)

3) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som du är mindre nöjd med. Varför tycker du sämre om den?(Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – kvalitet)

4) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som säger något om ditt eget sätt att uttrycka dig. Hur ser man att det är du som har gjort den?  (Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – personlig stil)

5) Vad har du velat uttrycka eller säga med dina musikaliska idéer? (Kriterium 1: Förverkligande av intentionen – kan musikskapandet stå för sig själv eller kräver det en förklaring?)

6) Vilka problem och svårigheter stötte du på under arbetet i musikskapandet med digitala verktyg? Hur bar du dig åt för att lösa dem?(Kriterierna 4, 5 och 6 – information om arbetsgången)

7) Har du prövat att göra något du inte kunde innan? Hur gick det?   (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga – mod att pröva något nytt och förmåga att lära sig av gjorda erfarenheter)

8) Välj en musikalisk idé med digitala verktyg där du lärt dig något nytt för att skapa musik). Vad lärde du dig? (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga)

9) Varifrån fick du idéer eller uppslag till de musikaliska idéerna/ditt musikskapande? (Kriterium 6: Förmåga att utnyttja förebilder – hur aktivt och självständigt eleven utnyttjat förebilder och källor)

10) Välj en musikalisk idé med digitala verktyg som du skulle vilja ändra eller göra om. Vad skulle du i så fall göra? (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga)

11) Hur mycket hjälp har du fått? Vem har hjälpt dig och på vad sätt?(Denna fråga är relevant vid bedömningen enligt samtliga kriterier)

Matrisen bör främst användas formativt i elevens kunskapsutveckling, men kan även vara till hjälp vid bedömning med utgångspunkt i kunskapskravens kriterier.

Eleven kan utifrån egna musikaliska tankar och idéer skapa musik  (Produktkriterier; Förverkligande av intentionen”, Processkriterium: ”Förmåga att utnyttja förebilder, Undersökande arbetssätt)

genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg (Produktkriterium: ”Hantverksskicklighet”)

 pröva och ompröva hur (Processkriterier; ”Uppfinningsrikedom”, ”Undersökande arbetssätt”, ”Förmåga till självvärdering)

 olika musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil.”(Produktkriterier ”Färg, form och komposition”, Processkriterier: Undersökande arbetssätt)

Eleven kan även ge välutveckladeomdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. (Processkriterier: ”Förmåga till självvärdering”)

Artikel av Göran Nikolausson, Linnéuniversitetet


Källor:

Lindström L, Lindberg V, Pettersson A; Pedagogisk bedömningom att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, Studentlitteratur, 2014

Skolverket, Bedömningsstöd i musik för årskurs 9, 2013

Skolverket Lgr 11 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, 2011